Vart ska jag börja? Mycket som sker just nu. Så mycket ovisshet i mitt lilla huvud. Ångest över både det ena och det andra. Jag önskar att vissa saker vore annorlunda. Men nu är det som det är. Bara fortsätta le och hoppas på att allt löser sig till det bästa. All oro och ovisshet har börjat sätta sig utåt. Helt plötsligt ser jag ut som en fjorton åring i ansiktet. Finnar och djävulskap bland annat. Förstoppad och uppsvälld. Nä åt helvete med sånt här. Det ska bli bra! Det ska bara bli det så det så!