Dagen började helt underbart (inte). Milo skrek. ni vet så där högt att det skär ända in i hjärnan. Inget ledset skrik eller gråt. Bara skrik. Mamma Linda blev inte glad. Ännu mindre glad blev jag över att han aldrig slutade. Fy för att vakna så.
Fick i han lite frulle efter mycket jobb. För det var tydligen inte heller någon hitt idag. Efter ett tag så somnade han och sov i ca 1,5 timme. Då jag kunde andas ut en stund. När Milo vaknat och ätit lunch mötte vi Maria och tog en tripp till dagis för att hämta Livia. Vi följde med dem hem en stund och fikade och lekte.
När vi kom hem började jag med middag men det gick inte snabbt nog för lilleman så jag fick ge honom burkmat. När han ätit ville han inte sitta i stolen utan gik runt och drog fram ALLT i stort sätt. Både i vardagsrummet och köket. Hängde lite i mammas ben också. Nej fy. Idag hade jag verkligen behövt någon som räddade mig någon timme. Men jag klarade det själv som vanligt. Efter lite gos och välling i soffan somnade plutten. Och jag passade på att städa upp allt skit som låg överallt.
Så med andra ord. Full rulle! Men men. Det är kul. Kanske inte just mitt i det när han skriker så man nästan får hjärtinfarkt, men efteråt kan jag bara skratta åt det. Han är en liten hulligan. Men oj oj så jag älskar denna lilla hulligan. Han är perfekt på alla sätt och vis, trotts att han trampar på mammas nerver ibland. Ibland kan jag inte mer än skratta mitt i allt heller då jag står mitt i kaoset. Jag fattar helt enkelt inte hur denna lilla människa kan vara så full av energi och hyss. ;)
Nu blir det bingen för min del. Grabbarna sover redan. Och under morgon dagen väntas äventyr med buss.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar