Stress!

Jag är stressad till max. Fortfarande inget jobb! Om mindre än en månad så börjar Milo på dagis och jag har inte ens fått komma på en intervju. Kanske har jag inte vart så flitig då? Det är bara att skicka viadre. Det suger fårpung allt detta med att jag blev av med jobbet. Men what to do?
Jag blir ju lite ledsen av att jag inte kan njuta av sista månaden som jag har Milo hemma men nu är ju lägen som det är.
Jag har nästan ALLTID haft jobb. Och jag har arbetat så hårt men nej. Till vilken nytta? Det är bara att fortsätta kämpa. Det får bli att skriva in sig på den där j-vla arbetsförmedlingen och gå på a-kassa då tills jag hittar ett. Hade ju verkligen velat hitta ett arbete innan han började på dagis så jag kunde känna mig bättre som människa och mamma men ikkesanikke.
Värdelöst!


Idag har vi lekt med Maria och Livia. Det var ett tag sen nu. Men Livis har ju vart sjuk så vi har väntat på att hon ska bli frisk och nu var hon äntligen det. Så vi har längtat efter både Livia och Maria! =)
När vi hade vart och handlat så gick vi hem och Emelie kom förbi oss och fikade. Milo var då på sämst humör då han var så himla trött. Hoppas han är på bättre humör nästa gång hon är på besök så hon inte blir allt för avskräckt inför hennes lilla som snart kommer. =)

När Emelie hade gått åt jag och Milo middag som han inte ville ha sen blev det badet och mys framför tvn. Nu sover han och mamma har lite ensam tid. Och den tiden tillbringar jag med att tycka synd om mig själv ang hela jobb grejjen. SÅ! Istället för att gnälla ska jag nu sätta mig och söka mer. Så ser min fredagskväll ut.
Ha en fin kväll alla!