torsdag 25 november 2010

Hmm...

Är fruktansvärt besviken och sårad. Ord räcker liksom inte längre till.

Jag är så less. Men... what to do? Bara sluta gnälla och bita ihop.
Är så less på så mycket i mitt liv just nu.

Vilken tur att jag har min underbara Milo. Vad skulle jag annars ha kvar att le för?
Mamma älskar dig min underbara son!

2 kommentarer:

  1. Linda gumman, ibland e det skönt att prata ut. Även lille Milo känner att mamma blir spänd. Kanske dags att börja med allt julbalk.. Förra året visade du massa bilder på ditt bak. Å inte utan att jag blev lite avundsjuk haha.

    Var rädd om dig, ingen annan är det.

    Lena

    SvaraRadera
  2. Gumman då =(
    Önskar det fanns nåt jag kunde göra, om det finns nåt så snälla, sig till!
    Skickar massa kramar!!
    Jag finns här, nära, glöm inte det! <3

    SvaraRadera