måndag 27 september 2010

Ibland går tankarna åt andra håll

Det spelar ingen roll hur mycket man fokuserar. Många extra tankar har gått till min ängel Hampus idag. Det är inget speciellt med idag egentligen. Jag tänker på honom varje dag. Men idag har det bara kännts extra jobbigt. Saknaden finns där. Den kommer säkerligen alltid finnas där. Det fattas mig ett barn. Ja... jag har Milo som jag älskar mer än liver själv, men det är fortfarande ett av mina barn som fattas.
Det har vart hårt. Jag har kännt mina ögon fyllas idag med tårar som vill ut. Men jag kniper igen. Varför? Varför tillåter jag inte mig att gråta?
Jag tror det är för att jag inte vill verka otacksam gemtemot det jag har. Men... Det är svårt ska ni veta.

Jag saknar dig. Jag hade så gärna velat ha båda mina barn. Jag vill så gärna att ni ska växa upp tillsammans som de bröder ni är. Men det går inte för du finns inte här med oss.
Hampus... Jag vet att du vakar över din lillebror och att du kommer hjälpa honom genom livet. Jag är säker på det. Det är fruktansvärt tungt ibland.
Mamma älskar er mina barn Hampus och Milo. De finaste sönerna jag någonsin kunde få.

1 kommentar: