Tankarna flödar vidare...

Genom årens gång har en person ettrat sig fast i minnet. Det finns inga fotton från den tiden alls i stort sätt, jag har då inga. Personen i fråga gjorde ett så stort intryck på mig att jag helt enkellt sitter här nu... Flera år senare och FORTFARANDE lever vidare i mitt minne. Det var DÅ tid. Underbara dåtid. Men också även ibland hemska dåtid. Personen lever inte längre i mina ögon. Det finns inget som skulle få denna människa att leva igen. Jag har sett personen i fråga ett x-antal gånger genom åren. Det är bara ett tomt skal som vandrar på denna jord och väntar på att snart inte längre ens sätta sina fötter på jorden. Snarare under i så fall. Tragist egentligen hur vissa väljer så fel i sina liv. Du hade kunnat bli så mycket mer. I mitt minne är du en av de underbaraste personerna som någonsin funnits. Det fanns inga ord som kunde beskriva kännslor då. Skulle jag nu?... Nej aldrig! Men du lever där innne. Säkert så länge jag lever. Som de personerna vi var då. Inte nu. Men då. Underbara dåtid.



Drömmar som flödar. I vaket och sovande tillståd.

Idag ska vi träffa Ewe. Sen kanske om vi hinenr även träffa Dessi en stund. Vore trevligt.

Ha en fin dag!