Måndag morgon!

Trotts en jätte trött morgon känner jag mig full av kärlek. Jag känner en sån otrolig kärlek till min man och vårt barn i magen och vårt liv. Jag hoppas verkligen att detta ska vara ändringen. Att mitt liv nu får en nystart. En bra start. Hoppas och håller tummar och tår.

Igår var jag hem till Sandra en sväng och skulle plugga. Det gick väl inte så himmla bra kan jag ju tala om. Jag har kört fast och är otroligt frustrerad över det. Jag har läst beskrivningen ett antal gånger men jag förstårt verkligen inte.

Jag har upptäckt att jag börjar bli ganska så rund nu. Ska försöka ta kort och lägga in någon dag nu i veckan så ni får se.

Jag tänker just nu på min älskade faster som lider. Jag hoppas verkligen att det blir bra snart med värken. Krya på dig snart.!